Seminar at Humboldt University and thoughts about getting started

5 Dec

I was invited to make a presentation about my newest research project at Institut für Bibliotheks- und Informations­wissen­schaft (IBI) at Humboldt University in Berlin last week. It is always good to discuss your research with new people. At the moment I am struggling with the delimiting and how to proceed with the actual data collection as I am going to study how researchers are representing them selves online in different environments, not only in scholarly blogs which have been my focus earlier.

As a researcher today you leave traces in all sorts of digital settings and you can apart from just presenting yourself engage in conversation, produce or create output and use data or information. The flora of possible online tools and environments where a researcher is made visible is developing from the simple University homepage to social media activity in for example Twitter. The list of different tools or activities include social networks sites particularly for researchers like ResearchGate and Academia, social bookmarking and sharing also through reference managers like Mendeley or Zotero, or writing in blogs and creating other content online. Things you do as a researcher earlier not as traceable suddenly is making traces. How does these new possibilities relate to scholarly communication and the choices you make as a researcher. Researchers are part of communicating and producing knowledge and making research available and visible for others, but it´s not all about sharing but also to get the merits. My project is dealing with these new forms of representing yourself as a researcher/scholar/academic online and the connection to credibility and trust. The differences between disciplines in traditional scholarly communication and how you publish results is known, and there are huge differences in how science or research is performed. The difficult thing I feel now is to identify a way to choose a discipline (or epistemic culture) to study. Sometimes it’s just to make the choice and “get your hands dirty” – like one of my supervisors told me in the beginning of my PhD studies when I were in the same doubts of “making the wrong choice” and hesitated to just get going with the data collection…

Slow science and academic work – Information Studies Research Seminar

5 Dec

Yesterday Ruth Mueller presented her research at our Information Studies Research Seminar, the talk was entitled “Publications, authorship and academic work: Relating communication and research practices in the life sciences”.

Drawing on interviews with postdocs in the Life Sciences Ruth discussed how publications and authorship have an effect on how academic work is performed. I found it very interesting with the discussion about what values are part of the academic work and how this in turn influence the choices of the postdocs, e.g. that the authorship value of being first author is sometimes overshadowing possible collaborations since articles are the capital you have as a postdoc to develop your career. Ruth talked about how the postdocs act in the present because where they are heading. In life science authorship is strongly formalized and different contributions are placed in certain order and the first author is extremely relevant for career development. This makes postdocs feel uneasy of collaborative work and keeping it to a minimum. The micro struggles that each postdoc have in their work because of attributing authorship, hinders collaboration. At the same time there is an understanding among the postdocs that a good research environment is based in the absent of competition. The competitive situation is both pressing the speed of doing research and making it quantifiable in output. That way individualism is more favored but at the same time this makes researchers feel uneasy. The shift that can happen (or is happening?) is from the larger or unorthodox questions, which becomes less valued in a type of epistemic knowledge that can be produced in this kind of environment or context.  Ruth also pointed how the movement of Slow science have noticed this tensions in doing science. The postdocs in her study was critical to the situation at the same time the thing you have to be aware of when doing science is the currency that somehow drives the research. There are no easy answers…read more about Slow science in University Affairs.

And find Ruth’s publications at her webpage as a postdoc at the Research Policy Institute in Lund.

digital läsning

6 May

Tidigare i våras bestämde jag mig för att bli mer digital. Ja det kanske kan låta lite sent att göra det 2013, men vad jag menar är att jag aktivt vill gå över ifrån att skriva ut alla artiklar/rapporter/långa texter av olika slag för att läsa dem, till att faktiskt läsa på skärm och använda mig av de tekniska möjligheter som ges i och med det. Men jag blir tokig! Det är så mycket som inte fungerar i den digitala miljön som är så självklar i den materiella fysiska pappersbaserade (ja jag inser att den digitala också har en materialitet). Vad jag så här omedelbart kan lista är följande:

  1. bläddring
  2. anteckningar
  3. referenser
  4. överblick

Vad jag önskar mig är att kunna bläddra enkelt och ja det fungerar fint på en läsplatta, men då blir plötsligt nummer 2 på listan betydligt krångligare för jag vill snabbt kunna anteckna och det gör man trots allt snabbare med ett riktigt tangentbord. Att inte referenser är länkade så att man snabbt kan hoppa fram och tillbaka mellan brödtext och referenslista förstår jag bara inte, men det är oerhört sällan den funktionaliteten utnyttjas. Jag vill kunna kolla referensen alternativt fotnoten under tiden jag läser utan att behöva scrolla fram och tillbaka. När inte länken finns där, låter jag allt som oftast bli. När det gäller överblick så handlar det både om det innehållsliga att kunna bläddra fram och tillbaka och göra några nedslag, att snabbt hitta i dokumentet, men också att när jag har papper eller böcker blir de synliga på mitt skrivbord och skapar en slags överblick i mitt pågående arbete.

Kanske har jag inte upptäckt den perfekta appen eller programmet som kan ge mig detta, i så fall tar jag tacksamt emot tips! Samtidigt försöker jag stå emot att skriva ut en 100-sidig rapport och envist läsa den på skärmen, men pust…varför utvecklas inte den digitala tekniken från att härma bara vissa mer visuella delar av tekniken papper istället för att faktiskt se på vilka praktiker som läsningen omgärdas av?

SFIS vårkonferens om Informationsförsörjning till forskning och innovation

15 Apr
konferenspublik SFIS Foto: Hedija Kodzaga Jasarevic

Foto: Hedija Kodzaga Jasarevic

Onsdagen den 10 april var det dags för SFIS vårkonferens. Temat för dagen var Informationsförsörjning till forskning och innovation. Innehållsmässigt spände presentationerna från forskningspolitik till hur folkbibliotek kan arbeta med företagsservice. De flesta presentationerna finns länkade via programmet på SFIS webbplats. Jag var moderator under hela dagen vilket tyvärr gjorde det svårt att hinna med att anteckna. Det var dock fantastiskt inspirerande presentationer av talarna och intressanta frågor och diskussioner som kom upp under hela konferensen.

Mats Benner professor i forskningspolitik vid Lunds universitet inledde dagen med att tala om vad som präglar svensk forskningspolitik idag och vart den är på väg. Finansiering idag har gått från att vara disciplinstyrd till alltmer problemorienterad eller strategisk. Det är ett konkurrensutsatt system som dels betyder att det behövs en medvetenhet om hur man dokumenterar forskningen och den utvärdering som kan göras, men samtidigt behövs en diskussion om vad det är som skapar kollektiv kvalitet. För biblioteken är det viktigt att veta vilka förutsättningar och villkor som forskningen bedrivs inom, Mats kallade det den upplysta förståelsen för forskningens dynamik. Nästa talare var Björn Hammarfelt forskare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet. Björn beskrev hur bibliometri som forskningsfält har vuxit fram och hur det idag kan användas vid forskningsutvärdering men också hur man kan problematisera och diskutera utvärderingsmöjligheter utifrån forskningens organisation. Biblioteken kan bidra med kunskap och kompetens kring bibliometri och en förståelse för vilka möjligheter och begränsningar som finns. En av Björns poänger var att vi borde vara mer aktiva i opinionsbildningen kring utvärdering i forskningspolitiken med tanke på den erfarenhet vi har inom biblioteksverksamhet av att stödja publicering och vetenskaplig kommunikation. Den tredje talaren under förmiddagen var Thomas Neidenmark som är forskarkoordinator på Stockholms universitetsbibliotek. Thomas talade om hur de på Stockholms universitetsbibliotek stödjer forskare och hur biblioteken precis som forskningen bör leva utifrån att det normala tillståndet är förändring och att det alltid går att göra saker bättre. Ett bidrag är att biblioteken gått från att enbart skapa tillgång för sina forskare genom samlingar till att ge tillgång och tryggare och säkrare sätt att nå ut med forskning, dvs att tillhandahålla stöd för att forskare ska nå ut med sitt material. Det var också spännande att höra om ett nytt sätt att arbeta som ska testas på Stockholms UB i form av innovation management. En avslutande panel mellan Mats, Björn och Thomas utgick delvis från hur biblioteken kan bli mer aktiva i debatten och vilket bidrag biblioteken har i det sammanhanget.

Först ut på eftermiddagen var Tove Faber som är chef på Odense universitetssjukhus Videncenter. Toves utgångspunkt var att biblioteken kan bli en attraktiv samarbetspartner för forskare. I sin presentation talade hon om hur forskarens vardag ser ut och vad biblioteken bör vara medvetna om. Bibliotekarierna bör utveckla sin praktik och expertis, även vi behöver läsa, hålla oss uppdaterade och kompetensutveckla oss. En poäng som Tove hade var att för att förstå forskarna och hålla oss uppdaterade inom våra egna områden ska vi också arbeta forskningsbaserat och skriva och publicera oss. Hon lyfte också fram hur all service räknas och att det ska vara sömlöst för användaren. Det finns utmaningar i detta och det handlar om hur vi ser på bibliotekarierollerna generalist respektive specialist, förhållandet mellan drift och analys och hur vi förankrar verksamheten. Efter Tove presenterade Hanna Voog bibliotekarie vid Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek vid Lunds Universitet. Hannas presentation är baserad på ett projekt som genomfördes av Lunds Universitets Bibliotek (som är ett nätverk av fakultetsbibliotek) under hösten 2012. I presentationen berättade Hanna om hur hon själv varit osäker på vilka aktiviteter och funktioner som ingick i vad hon gjorde som bibliotekarie med särskilt fokus på att stödja forskare. Under projektet genomfördes fokusgrupper för att vända på perspektivet och se på hur forskare arbetar snarare än att utgå ifrån vad biblioteket gör för forskarna. Även Hanna tar upp hur forskarnas vardag mycket präglas av brist på tid, pengar och hur tillvaron är fragmentiserad precis som Tove. Resultaten i projektet kan sammanfattas med tre nyckelord tillgänglighet, närhet och synlighet. Rapporten finns tillgänglig i sin helhet.

Åsa Aretun forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, presenterade ett projekt som de genomförde kring tillgång till elektroniska tidskrifter för mindre forskningsinstitut. Hon berättade att många forskare kan inte sätta ord på sina behov men att tillgången till vetenskapligt material är lika nödvändigt för forskare oavsett vilken miljö man befinner sig i. Forskningen är beroende av att ha direkt tillgång till det senaste, mycket är state of the art. Återigen framhölls att det är viktigt att förstå forskningspraktikerna inte att man ska försöka göra om dem, t.ex är många texter idag transporter till nya texter, man läser på ett nytt sätt när man har tillgång till texterna online. Det handlar om att göra det smartare och lättare med tillgång. Den sista presentationen för dagen var av Sofia Murray och Gitt Ossler som jobbar med företagsservice på Malmö stadsbibliotek respektive Lunds stadsbibliotek. De poängterade vikten av samarbete för folkbiblioteken och att de ser det som att man skapar allianser med andra aktörer som också stödjer företag till innovation på olika vis. De menade också att det är i mötet med användarna, företagen i det här fallet, som mycket händer. De försöker vara aktiva utanför bibliotekskontexten och komma dit där användarna är. Detta tycker jag sammanfattar väl vad även stöd till forskare och forskning handlar om dvs att skapa allianser, dialoger och samarbeten och att vara där forskarna är.

att arkivera bilder

24 Mar

I lördags var jag på ett seminarium som anordnades i samband med Fotografi i fokus. Det handlade på olika sätt om fotografier i våra kulturarvsinstitutioner och särskilt intressant tycker jag att diskussionen om digitalisering var. Anna Dahlgren från Nordiska museet talade om i sin presentation om hur “the material turn” i forskningen har betydelse för hur man ska tänka kring digitalisering. Foto är inte bara en bild med ett innehåll som visas fram utan baksidan, kontexten och de materiella aspekterna kan vara minst lika viktiga. Hur har bilden brukats? Vem har använt den? Var finns den? Det har också skett saker med tillkomsten av digitala bilder från att det är ett analogt foto som digitaliserades till att vi har digitalt födda foto till hur foto idag också distribueras och sprids. Det har funnits en uppdelning i det analoga och det digitala men idag läggs egentligen inte så stor vikt vid det. Snarare måste man fundera på det materiella även för de digital födda fotografierna. Anna tog sedan upp exempel på hur beskrivningar av samma foto i olika samlingar kan se ut. Ett foto med en kvinna i klänning och en fotogenlampa bredvid sig var beskriven på ett sätt i Moderna Museets samling och ett annat på Nordiska museet. På Moderna var fotografen nämnd men inte på Nordiska, på Nordiska stod det om klänningen (det var en modebild) men inte på Moderna. Det är ett väldigt tydligt exempel på hur kontextens spelar en roll för vad vi väljer att beskriva och vilken betydelse vi ger till vad som ska beskrivas. Plötsligt höjs det en röst i publiken som lägger till att ingen av beskrivningarna innehåller namnet på modellen som sägs vara Heidi Göransson en känd modell från tiden då fotot var taget. Detta tillägg är också en intressant illustration nämligen hur kännedom om ett särskilt material kan ha betydelse. Anna tog upp det som en särskild poäng och hur användningen av arkiv underlättas tack vare alla kunniga arkivarier och intendenter som kan bidra med mer kunskap än det som syns i beskrivningarna. Hon lyfte också fram vikten av en dialog mellan forskare och ABM-sektorn för hur man ska arbeta med digitalisering och digitalt bevarande framöver för att hitta olika strategier framåt.

En annan aspekt på digitala bilder kom fram i Kajsa Hartigs presentation. Hon pekade på hur större institutioner tillgängliggjort bildmaterial digitalt de senaste 5 åren, bland de första var The Tibet Album från British Museum 2006, Library of Congress började lägga ut bilder på Flickr 2008, ett samarbete mellan Life och Google resulterade i Lifes arkiv på nätet, på Wikimedia Commons har tyska Bundesarchiv lagt ut 80 000 bilder. Kunskapsproduktion kan därmed ske genom en annan typ av tillgängliggörande av bilder och annoteringen av dem. Vem blir användarna i detta och hur kan användarna själva bidra tillbaka när de kan hitta bilderna på webben. I Australien har Powerhouse Museum använt Instagram för att allmänheten ska kunna bidra med sina bilder. Tillgängliggörandet öppnar upp för nya sätt att interagera med bilderna och möjligen andra användare. Men på vilket sätt ska ABM-institutionerna bidra i detta och samla, förvalta och förmedla bilder? Kajsa frågade vad är det vi ska samla in, hur bevarar vi kontexten och hur kan vi förmedla mer än bara motivet? Just med tanke på det materiella som Anna tog upp som viktiga aspekter för forskningen är det viktigt att tänka på detta.

Det är alltså många frågor som man måste ställa när man talar om digitalisering och digitalt bevarande men det är ju också det som gör det så intressant!

Ny blogg för ABM-mastern i Lund

27 Jan

Äntligen har vår blogg för masterutbildningen i ABM (arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och museologi) gått live. Den heter Otlet och varför vi valde det namnet kanske ni kan förstå om ni läser om denna intressanta person på bloggen. Bloggen kommer innehålla både nyheter från utbildningen men också om ABM-relaterade saker och vad som händer i biblioteks- arkiv- och museivärlden. Förhoppningsvis kommer den att vara intressant såväl för de som funderar på att läsa utbildningen i Lund, de som redan är studenter här och de som är verksamma inom de olika yrkeskategorierna som vi utbildar till.

Kolla in Otlet på:

http://www.abm.kult.lu.se/

Order from chaos

22 Jan

This is how my desk looks like at the moment…will this somehow become an article soon? Sometimes you wonder how that can happen. I’m trying to make this chaos to become something readable.

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.