ABM

att arkivera bilder

I lördags var jag på ett seminarium som anordnades i samband med Fotografi i fokus. Det handlade på olika sätt om fotografier i våra kulturarvsinstitutioner och särskilt intressant tycker jag att diskussionen om digitalisering var. Anna Dahlgren från Nordiska museet talade om i sin presentation om hur “the material turn” i forskningen har betydelse för hur man ska tänka kring digitalisering. Foto är inte bara en bild med ett innehåll som visas fram utan baksidan, kontexten och de materiella aspekterna kan vara minst lika viktiga. Hur har bilden brukats? Vem har använt den? Var finns den? Det har också skett saker med tillkomsten av digitala bilder från att det är ett analogt foto som digitaliserades till att vi har digitalt födda foto till hur foto idag också distribueras och sprids. Det har funnits en uppdelning i det analoga och det digitala men idag läggs egentligen inte så stor vikt vid det. Snarare måste man fundera på det materiella även för de digital födda fotografierna. Anna tog sedan upp exempel på hur beskrivningar av samma foto i olika samlingar kan se ut. Ett foto med en kvinna i klänning och en fotogenlampa bredvid sig var beskriven på ett sätt i Moderna Museets samling och ett annat på Nordiska museet. På Moderna var fotografen nämnd men inte på Nordiska, på Nordiska stod det om klänningen (det var en modebild) men inte på Moderna. Det är ett väldigt tydligt exempel på hur kontextens spelar en roll för vad vi väljer att beskriva och vilken betydelse vi ger till vad som ska beskrivas. Plötsligt höjs det en röst i publiken som lägger till att ingen av beskrivningarna innehåller namnet på modellen som sägs vara Heidi Göransson en känd modell från tiden då fotot var taget. Detta tillägg är också en intressant illustration nämligen hur kännedom om ett särskilt material kan ha betydelse. Anna tog upp det som en särskild poäng och hur användningen av arkiv underlättas tack vare alla kunniga arkivarier och intendenter som kan bidra med mer kunskap än det som syns i beskrivningarna. Hon lyfte också fram vikten av en dialog mellan forskare och ABM-sektorn för hur man ska arbeta med digitalisering och digitalt bevarande framöver för att hitta olika strategier framåt.

En annan aspekt på digitala bilder kom fram i Kajsa Hartigs presentation. Hon pekade på hur större institutioner tillgängliggjort bildmaterial digitalt de senaste 5 åren, bland de första var The Tibet Album från British Museum 2006, Library of Congress började lägga ut bilder på Flickr 2008, ett samarbete mellan Life och Google resulterade i Lifes arkiv på nätet, på Wikimedia Commons har tyska Bundesarchiv lagt ut 80 000 bilder. Kunskapsproduktion kan därmed ske genom en annan typ av tillgängliggörande av bilder och annoteringen av dem. Vem blir användarna i detta och hur kan användarna själva bidra tillbaka när de kan hitta bilderna på webben. I Australien har Powerhouse Museum använt Instagram för att allmänheten ska kunna bidra med sina bilder. Tillgängliggörandet öppnar upp för nya sätt att interagera med bilderna och möjligen andra användare. Men på vilket sätt ska ABM-institutionerna bidra i detta och samla, förvalta och förmedla bilder? Kajsa frågade vad är det vi ska samla in, hur bevarar vi kontexten och hur kan vi förmedla mer än bara motivet? Just med tanke på det materiella som Anna tog upp som viktiga aspekter för forskningen är det viktigt att tänka på detta.

Det är alltså många frågor som man måste ställa när man talar om digitalisering och digitalt bevarande men det är ju också det som gör det så intressant!

Ny blogg för ABM-mastern i Lund

Äntligen har vår blogg för masterutbildningen i ABM (arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och museologi) gått live. Den heter Otlet och varför vi valde det namnet kanske ni kan förstå om ni läser om denna intressanta person på bloggen. Bloggen kommer innehålla både nyheter från utbildningen men också om ABM-relaterade saker och vad som händer i biblioteks- arkiv- och museivärlden. Förhoppningsvis kommer den att vara intressant såväl för de som funderar på att läsa utbildningen i Lund, de som redan är studenter här och de som är verksamma inom de olika yrkeskategorierna som vi utbildar till.

Kolla in Otlet på:

http://www.abm.kult.lu.se/

Bibliotekarieutbildning och ABM-master

Sedan förra året har vi i Lund en vidareutveckling av den bibliotekarieutbildning (kallad BIVIL) som funnits på Lunds universitet sedan nästan 15 år. Det nya är att det är en masterutbildning som består av tre ämnen, dvs utöver biblioteks- och informationsvetenskap (B) även arkivvetenskap (A) och museologi (M), därav ABM-master 😉 . Under utbildningen läser man vissa kurser tillsammans över ämnesgränserna men flertalet är fördjupningar i det ämne man valt som inriktning. Jag tycker det är fantastiskt att det nu finns möjligheten att läsa en master i mitt favoritämne dels för att det därmed blir på avancerad nivå med samma starka kombination mellan teori och praktik som funnits förut, men också för att det blir mer internationellt gångbart.

Nu är andra året som det är möjligt att söka den nya utbildningen. Samma typ av ansökningsförfarande som hela tiden har använts för bibliotekarieprogrammet används nu för ABM-mastern. Det innebär att man skickar in ett “letter of intent” för att sedan intervjuas och cirka 40 studenter blir antagna i slutändan.

Dessutom passar den nya utbildningen väl in med högskoleverkets rapport om vilken kompetens som behövs för framtida bibliotekarier!

Bibliotekarier ett framtidsyrke enligt HSV-rapport

Läste till min glädje om HSVs nya rapport på DN idag och ser att de ändrat prognosen för bibliotekarier. Rapporten publiceras idag så jag har inte kunnat läsa den själv men enligt DN:

“Av de yrkesverksamma bibliotekarierna är en hög andel 60 år eller äldre. När de går i pension under de närmaste åren ökar rekryteringsbehovet kraftigt. Tillgången på nyexaminerade bibliotekarier beräknas vara mindre än rekryteringsbehovet på arbetsmarknaden under de närmaste åren. Eftersom antalet nybörjare och examinerade har minskat så har framtidsutsikterna på arbetsmarknaden för bibliotekarier förbättrats.” http://www.dn.se/nyheter/sverige/ljus-framtid-for-bibliotekarier-1.813362

Det skulle vara intressant att det stod något även om vilka kompetenser som är relevanta. Får se om jag hinner titta i rapporten senare idag.

[uppdatering 2009-03-10]

Nu kan man läsa mer om HSVs rapport och kopplingen till ABM-mastern på institutionen för Kulturvetenskapers webbplats.

Digitala tjänster

Jag tycker det är spännande med den nya mastern i Borås som drar igång till hösten. Den är inriktad på digitala tjänster och är en möjlig fördjupning för dem som redan arbetar med digitala tjänster som bibliotekarier och kanske har en tidigare magisterexamen. Nu har de dessutom startat en blogg där de inte bara beskriver mastern utan även reflekterar över digitala tjänster och dess användningsområden i forskning och praktik.

Idag skriver Helena i deras blogg om möjliga karriärvägar. Något som jag också tangerat i tidigare blogginlägg.

Invigning av institutionen för Kulturvetenskaper den 13 mars

Ja det är fredagen den 13:e som den nya institutionen ska invigas. Tyvärr kommer jag inte vara där, fast att vara i Amsterdam är ju inte så pjåkigt heller. Det kan säkert bli en trevlig, intressant, spännande och rolig eftermiddag dock:
http://www.kultur.lu.se/o.o.i.s?id=10081&list_mode=id&calendar_id=4148

Institutionen är ny sedan årsskiftet och innehåller den perfekta sammansättningen:

Biblioteks- och informationsvetenskap

Arkivvetenskap

Bokhistoria

Etnologi

Idé och lärdomshistoria

Intermediala studier

Konsthistoria och visuella studier

Musikvetenskap

Museologi

http://www.kultur.lu.se/

Två händelser i Lund – om wiki och ABM

Två intressanta konferenser går av stapeln den närmaste tiden i Lund, dels är det Wikipedia Academy den 12-13 november:

http://www.lub.lu.se/wikipediaacademy.html

och sedan två veckor senare den nationella ABM-konferensen den 26-27 november:

http://www.abm-centrum.se/abmkonferens.asp

tyvärr är jag mitt i skrivande av en artikel och har svårt att klämma in några andra aktiviteter. Jag får förlita mig på mina kollegors rapporter t ex. Olle och Helena som även ska tala om EXAKT-projektet.