Foto: Hedija Kodzaga Jasarevic
Onsdagen den 10 april var det dags för SFIS vårkonferens. Temat för dagen var Informationsförsörjning till forskning och innovation. Innehållsmässigt spände presentationerna från forskningspolitik till hur folkbibliotek kan arbeta med företagsservice. De flesta presentationerna finns länkade via programmet på SFIS webbplats. Jag var moderator under hela dagen vilket tyvärr gjorde det svårt att hinna med att anteckna. Det var dock fantastiskt inspirerande presentationer av talarna och intressanta frågor och diskussioner som kom upp under hela konferensen.
Mats Benner professor i forskningspolitik vid Lunds universitet inledde dagen med att tala om vad som präglar svensk forskningspolitik idag och vart den är på väg. Finansiering idag har gått från att vara disciplinstyrd till alltmer problemorienterad eller strategisk. Det är ett konkurrensutsatt system som dels betyder att det behövs en medvetenhet om hur man dokumenterar forskningen och den utvärdering som kan göras, men samtidigt behövs en diskussion om vad det är som skapar kollektiv kvalitet. För biblioteken är det viktigt att veta vilka förutsättningar och villkor som forskningen bedrivs inom, Mats kallade det den upplysta förståelsen för forskningens dynamik. Nästa talare var Björn Hammarfelt forskare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet. Björn beskrev hur bibliometri som forskningsfält har vuxit fram och hur det idag kan användas vid forskningsutvärdering men också hur man kan problematisera och diskutera utvärderingsmöjligheter utifrån forskningens organisation. Biblioteken kan bidra med kunskap och kompetens kring bibliometri och en förståelse för vilka möjligheter och begränsningar som finns. En av Björns poänger var att vi borde vara mer aktiva i opinionsbildningen kring utvärdering i forskningspolitiken med tanke på den erfarenhet vi har inom biblioteksverksamhet av att stödja publicering och vetenskaplig kommunikation. Den tredje talaren under förmiddagen var Thomas Neidenmark som är forskarkoordinator på Stockholms universitetsbibliotek. Thomas talade om hur de på Stockholms universitetsbibliotek stödjer forskare och hur biblioteken precis som forskningen bör leva utifrån att det normala tillståndet är förändring och att det alltid går att göra saker bättre. Ett bidrag är att biblioteken gått från att enbart skapa tillgång för sina forskare genom samlingar till att ge tillgång och tryggare och säkrare sätt att nå ut med forskning, dvs att tillhandahålla stöd för att forskare ska nå ut med sitt material. Det var också spännande att höra om ett nytt sätt att arbeta som ska testas på Stockholms UB i form av innovation management. En avslutande panel mellan Mats, Björn och Thomas utgick delvis från hur biblioteken kan bli mer aktiva i debatten och vilket bidrag biblioteken har i det sammanhanget.
Först ut på eftermiddagen var Tove Faber som är chef på Odense universitetssjukhus Videncenter. Toves utgångspunkt var att biblioteken kan bli en attraktiv samarbetspartner för forskare. I sin presentation talade hon om hur forskarens vardag ser ut och vad biblioteken bör vara medvetna om. Bibliotekarierna bör utveckla sin praktik och expertis, även vi behöver läsa, hålla oss uppdaterade och kompetensutveckla oss. En poäng som Tove hade var att för att förstå forskarna och hålla oss uppdaterade inom våra egna områden ska vi också arbeta forskningsbaserat och skriva och publicera oss. Hon lyfte också fram hur all service räknas och att det ska vara sömlöst för användaren. Det finns utmaningar i detta och det handlar om hur vi ser på bibliotekarierollerna generalist respektive specialist, förhållandet mellan drift och analys och hur vi förankrar verksamheten. Efter Tove presenterade Hanna Voog bibliotekarie vid Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek vid Lunds Universitet. Hannas presentation är baserad på ett projekt som genomfördes av Lunds Universitets Bibliotek (som är ett nätverk av fakultetsbibliotek) under hösten 2012. I presentationen berättade Hanna om hur hon själv varit osäker på vilka aktiviteter och funktioner som ingick i vad hon gjorde som bibliotekarie med särskilt fokus på att stödja forskare. Under projektet genomfördes fokusgrupper för att vända på perspektivet och se på hur forskare arbetar snarare än att utgå ifrån vad biblioteket gör för forskarna. Även Hanna tar upp hur forskarnas vardag mycket präglas av brist på tid, pengar och hur tillvaron är fragmentiserad precis som Tove. Resultaten i projektet kan sammanfattas med tre nyckelord tillgänglighet, närhet och synlighet. Rapporten finns tillgänglig i sin helhet.
Åsa Aretun forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, presenterade ett projekt som de genomförde kring tillgång till elektroniska tidskrifter för mindre forskningsinstitut. Hon berättade att många forskare kan inte sätta ord på sina behov men att tillgången till vetenskapligt material är lika nödvändigt för forskare oavsett vilken miljö man befinner sig i. Forskningen är beroende av att ha direkt tillgång till det senaste, mycket är state of the art. Återigen framhölls att det är viktigt att förstå forskningspraktikerna inte att man ska försöka göra om dem, t.ex är många texter idag transporter till nya texter, man läser på ett nytt sätt när man har tillgång till texterna online. Det handlar om att göra det smartare och lättare med tillgång. Den sista presentationen för dagen var av Sofia Murray och Gitt Ossler som jobbar med företagsservice på Malmö stadsbibliotek respektive Lunds stadsbibliotek. De poängterade vikten av samarbete för folkbiblioteken och att de ser det som att man skapar allianser med andra aktörer som också stödjer företag till innovation på olika vis. De menade också att det är i mötet med användarna, företagen i det här fallet, som mycket händer. De försöker vara aktiva utanför bibliotekskontexten och komma dit där användarna är. Detta tycker jag sammanfattar väl vad även stöd till forskare och forskning handlar om dvs att skapa allianser, dialoger och samarbeten och att vara där forskarna är.
SAKJ 